Ett oumbärligt hjälpmedel vid orientering är förstås en bra karta. Vid tävlingar har man ofta kartor med skalan 1:10 000, dvs. en cm på kartan är 100 meter i verkligheten. Kartan är ju inget annat än en krympt bild av verkligheten, där man använder standardiserade symboler för hus, vägar, skog osv.
Det är viktigt att kunna omvandla kartbilden till verkligheten. Om man klarar det kan redan vid start se t.ex. att ”om jag följer den här vägen i 150 meter så går jag förbi en tjärn som är långsmal, och efter tjärnen finns en stig till höger” osv.
Symboler för vägar och stigar visar på ett ungefär hur stor och bred vägen eller stigen är. Det finns olika symboler för skog och äng, fast här måste man förstås vara medveten om att skog kan huggas ner. Hus representeras med en standardsymbol och säger inte så mycket om husets utseende.
Kartan har också höjdkurvor som visar terrängens höjd över havet. Vanligen finns det linjer för var femte meter i höjd. Det här gör att man lätt kan bedöma om ett berg är mycket brant på en eller flera sidor, och därmed undvika en ansträngande klättring över berget när man kan gå runt.