Kända svenska orienterare

Den sannolikt mest kända svenska orienteraren är Annichen Kringstad, född 1960 i Oslo. Hon har slutat tävla sedan många år, men hon var mycket framstående under 1980-talet, med bl.a. sex VM-guld, och är den mest framgångsrika orienteraren i Sverige. Hon tog flera guldmedaljer i VM, och var mycket duktig på flera olika grenar, som nattorientering, långdistans och stafett. År 1981 fick hon både bragdguld och Jerringpriset samt utsågs till Årets Idrottskvinna. Hon blev f.ö. Årets Idrottskvinna även 1985!

En nutida känd idrottskvinna är Tove Alexandersson, född 1992, som var mycket framgångsrik som junior under tiden 2008-2009 och vann guld på JVM år 2009. Hon har lyckats bra även som senior, med bl.a. ett silver i VM år 2014.

Gustav Bergman, född 1990, är mycket framgångsrik och ligger högt på de rankinglistor som finns inom idrotten. Han har bl.a. ett VM-guld 2014 i stafett och flera guld i VM från sin tid som junior.

Helena Jansson, född 1985, har haft och har ännu en mycket framgångsrik karriär. Under perioden 2007-2014 har hon vunnit ett stort antal medaljer i VM, EM, Öppna Nordiska och SM. Hon har t.ex. sex SM-guld. Hon har dessutom utsetts till årets orienterare åren 2007, 2008, 2009 och 2010, vilket säkert blir ett svårslaget rekord.

Tävla professionellt inom orientering

Jämfört med andra sporter finns det få orienterare som kan sägas vara professionella, framför allt inte i jämförelse med sporter som fotboll och hockey. Det finns dock de som lyckats så bra inom sin idrott att de kan ägna sig helt åt den.

I de allra flesta fall sker det genom sponsoravtal med företag, t.ex. företag som tillverkar kläder eller skor för idrott, och som vill synas i orienteringssammanhang. Många orienterare har ett stort antal sponsorer, och lägger en hel del tid på att ”underhålla” sina sponsorer. När en orienterare når högt upp i ranking så kan ofta hemmaklubben ge ett tydligt stöd, och inför stora tävlingar kan man få stöd från Svenska Orienteringsförbundet.

Många idrottare som har många sponsorer får lägga ner en hel del tid på ”motprestationer” som kan vara att hålla föredrag på företagets kick-off.

En stor del av bakgrunden till den svåra sponsorsituationen är säkert att orientering inte är speciellt ”TV-mässig”. Det visar mycket lite från sporten i TV, vilket innebär små möjligheter att dra in reklampengar. Inte ens stora tävlingar av typ O-ringen ger mer än någon minut i de olika TV-kanalerna.

En delförklaring är säkert också att orientering inte är någon materialsport och det finns därmed inte så många produkter att göra reklam för.

Så läser du kartan

Ett oumbärligt hjälpmedel vid orientering är förstås en bra karta. Vid tävlingar har man ofta kartor med skalan 1:10 000, dvs. en cm på kartan är 100 meter i verkligheten. Kartan är ju inget annat än en krympt bild av verkligheten, där man använder standardiserade symboler för hus, vägar, skog osv.

Det är viktigt att kunna omvandla kartbilden till verkligheten. Om man klarar det kan redan vid start se t.ex. att ”om jag följer den här vägen i 150 meter så går jag förbi en tjärn som är långsmal, och efter tjärnen finns en stig till höger” osv.

Symboler för vägar och stigar visar på ett ungefär hur stor och bred vägen eller stigen är. Det finns olika symboler för skog och äng, fast här måste man förstås vara medveten om att skog kan huggas ner. Hus representeras med en standardsymbol och säger inte så mycket om husets utseende.

Kartan har också höjdkurvor som visar terrängens höjd över havet. Vanligen finns det linjer för var femte meter i höjd. Det här gör att man lätt kan bedöma om ett berg är mycket brant på en eller flera sidor, och därmed undvika en ansträngande klättring över berget när man kan gå runt.

Orienterings-SM

SM i orientering arrangeras varje år inom fem individuella discipliner. Medaljer delas ut i medel-, lång- och ultralång distans, samt sprint och nattorientering.

Orenterings SM

Det tävlas även i stafett och sprintstafett under SM. Klasserna D20, H20, D21 samt H21 tävlar i alla discipliner, men för D18 och H18 finns ingen egen SM-klass i varken stafetten eller sprintstafetten. Även D20 saknar egen SM-klass i sprintstafetten.

I klasserna D15, H15, D16 och H16 arrangeras varje år ungdoms-SM i sprint och långdistans. Tävlingsdeltagarna deltar dessutom i en distriktsstafett i samband med SM. Det anordnas även veteranklasser. Där deltagare som är 35 år och äldre kan anmäla sig till veteran-SM, som tidigare kallats Riksmästerskap för veteraner.

Träna orientering med GPS

För att få ut det bästa ur orienteringen och göra sporten så rolig som möjligt är det en fördel att vara i bra fysisk form. Man känner sig på så vis starkare mentalt och orienteringen i sig flyter på bättre. Det är därför bra att fokusera på att träna fysiken, men även mental och teknisk träning påverkar resultaten.

GPS

Att följa sin egen utveckling i träningen är ett bra sätt att se vad man behöver fokusera mer på för att optimera orienteringen. Att köra testrundor är ett bra sätt att utveckla sin egen förmåga. Det finns en mängd olika appar att ladda ner till mobilen där man kan rita ut en bana direkt i telefonen som man sedan kan ta sig runt. Inga kontroller behövs och loppet går att utvärdera direkt i telefonen. GPS Orientering är en sådan app som kan laddas ner till Android.